Basebollfilmåret 2016

Det skapas otroliga mängder material på ämnet baseboll. Vi börjar det här inlägget med lite matematik. En basebollsäsong består av 2430 matcher. Om vi dividerar denna summa med antalet dagar på ett år, vanligtvis 365 får vi fram summan 6,657534246575342. Skulle vi se alla matcher som spelas under en säsong så skulle vi alltså behöva se runt 6,6 matcher varje dag under ett helt år och om en match vanligtvis varar runt tre timmar så innebär det att strax under 20 timmar av varje dygn måste ägnas åt baseboll. Alltså en förmodligen omöjlig uppgift. En sökning över litteratur med basebollinnehåll med utgivningsår 2016 på Amazon ger ett minst sagt digert resultat eller vad sägs om en bok om en ny basebollbok om dagen i ett år? Om vi tittar vidare på film och TV-serie som kom ut 2016 så börjar vi komma ner på nivåer som faktiskt är möjliga att plöja igenom. Förra året gavs det ut två stora spelfilmer på temat baseboll och en dokumentär, men det har förmodligen också producerats diverse TV-filmer för Hallmark channel och liknande kanaler som gått mig förbi.

ews_poster2016

Förra årets två stora spelfilmer var Everybody wants some!! (ja, det ska vara två utropstecken i titeln) och The Phenom. Båda utan basebollmatcher i handlingen.

Everybody wants some!! fick jag glädjen att se relativt tidigt efter den amerikanska biopremiären under en atlantflygning, dessvärre hade jag minuterna innan jag upptäckte filmen bland Deltas nöjesutbudet hunnit stoppa i mig en Ambien för att med lätthet kunna sova mig igenom flighten och ställa om tidsmässigt, men med resultatet att jag vid landning endast hade vaga minnen av att ens ha sett något under flygningen, men tillräckligt mycket för att komma ihåg titeln och därefter se om den. Flyganekdot.

Everybody wants some!! (2016)

Den här filmen är skriven och regisserad av Richard Linklater som kanske mest är känd för filmen Dazed and confused (1993) om ungdomar på sent 1970-tal. Dazed and Confused har ingenting med baseboll att göra, men den är ett filmiskt mästerverk och bör ses. Richard Linklater är även personen bakom Boyhood (2014) som han lät spela in under hela tolv(!) år och som handlar om att växa upp.

Everybody wants some!! handlar iallafall om basebollspelare på college, att vara ung på väg mot vuxenlivet, deras relationer och lite baseboll. Everybody wants some!! skulle man kunna som en spin off på Dazed and confused. Det här utspelas under tidigt 1980-talet och handlar likt Boyhood också om att växa upp, att ta steget in i vuxenvärlden på olika sätt. Sammanfattningsvis är Everybody wants some!! en rolig och gripande film. Soundtracket är välvalt. Omdöme: 7 av 10.

the_phenom2016

The Phenom (2016)

Den andra filmen som kom ut förra året var The Phenom som handlar om en ung major league pitcher som får problem med pitchningen och nerverna på kullen och blir nedskickad till minor league där han får terapisessioner av en sportterapeut spelad av Paul Giamatti. Samtidigt försöker han också hantera en problematisk relation med sin far. Jag har en kluven inställning till den här filmen. Jag gillar att den tar sig an de mentala aspekterna av sporten, men jag tycker samtidigt att man mest skrapar lite på ytan och allt detta med ett oklart slut. Skådespelarinsatserna växlar mellan äkta, amatörmässiga och överspel. Paul Giamatti känns inte trovärdig som sportpsykolog även om han har utseendet att spela psykolog. Det känns ständigt som om han spelar över. Hans motspelare, Johnny Simmons spelar samtidigt ganska så nedtonat och osäkert och jag är fortfarande inte riktigt säker på om tanken var att han skulle visa sig kuvad av fadern eller om det rörde sig om en någon form av osäker Dogme 95 realistisk rollprestation. Ethan Hawke som spelar fadern är den enda som gör ett bra jobb i den här filmen. Hans karaktär känns äkta, en riktigt skitstövel, men äkta. Som helhet tycket jag inte den här filmen är väl genomförd och den känns definitivt inte färdig. Jag har inget mot öppna slut, men det här är inte ens ett slut. Om det här manuset hade omarbetats ett par gånger hade det kunnat bli något riktigt bra av det för det är ett angeläget och intressant ämne som behöver behandlas. Tyvärr blev det inte så lyckat den här gången. Omdöme: 5 av 10.

På min att se lista återfinns sportdokumentären Fastball, berättad av Kevin Kostner som för övrigt spelat i minst tre basebollfilmer så vitt jag kan minnas (Bull Durham, Field of dreams, For love of the game). Räcker inte detta för att fylla basebollhungern så ta en titt på den här listan med över 100 basebollfilmer!

Jag har säkert missat en massa bra se- och läsbart det här året. Kom gärna med tips! Två månader till spring training. Det är härligt när de berättar när spelarna ska inställa sig på plats! Det inger hopp!

/Thomas

 

Publicerat i baseboll | 2 kommentarer

Ändrade rutiner för biljettköp

Sedan starten av basebollsäsongen 2016 har Yankees infört striktare regler som påverkar försäljningen, främst av biljetter på andrahandsmarknaden. Det som hänt är att det numera inte är tillåtet med PDF / utskriftsbara biljetter som tidigare lätt kunnat säljas vidare online.

Från officiellt Yankees håll förklarade man att det var för att komma åt dubbelsålda biljetter samt att kunna hålla premiumvärde på premiumplatser. Man ska alltså inte som kund kunna köpa exempelvis premiumplatser bakom home plate till budgetpris eftersom någon stackare fått förhinder och sålt sina biljetter. John Oliver skämtade friskt om det här i våras, ett klipp som är värt att se på YouTube.

De alternativ som finns idag är följande:

  1. Köp ”riktiga” andrahandsbiljetter på Stubhub.com och hämta dem 1-4 timmar innan match på Stubhubs biljettkontor som ligger ungefär 10 minuters promenad från Yankee stadium. (se ytterligare info längst ned i posten)
  2. Beställa från Ticketmaster.com och få dem postade hem med FedEx express. Ganska dyr frakt om du ska ha dem postade till Sverige.
  3. Köp direkt på Yankee stadium. Fullpris.

Det är ytterst sällan som det är helt utsålt på Yankee Stadium. Det händer i princip bara när de möter Boston Red Sox, New York Mets samt möjligtvis under Oldtimer’s day och såklart slutspelsmatcherna. Ska man gå på baseboll under andra tillfällen finns egentligen ingen anledning att boka upp sig långt i förväg. Billigast biljetter hittar man helt klart på Stubhub och dessa kan man köpa så sent som samma dag eller några timmar innan. Jag har vid flera tillfällen köpt biljetter för under $10 dollar styck via Stubhub så senast som för några dagar sedan. Stubhub har en app som funkar bra. Lägg in alla uppgifter in den så kan man snabbt spontanhandla biljetter.

Min personliga rekommendation är att gå på Stubhub och hämta biljetterna innan match såvida det inte är en ”specialmatch” då får man nog bita i det sura äpplet och punga ut för Ticketmasters biljetter och frakt.

Publicerat i baseboll | 3 kommentarer

Yahoo Sports visar gratis MLB

Yahoo har varit hårt ansatt från olika håll och särskilt i Europa innehar Yahoo numera en ganska svag användarbas. Nu gör man däremot en satsning på sporttjänsten Yahoo Sports som innebär att man streamar en gratis MLB match varje dag. Förutom MLB visar man även NHL och PGA touren.

Den officiella och totalt dominerande basebolltjänsten MLB.tv visar även många dagar en gratismatch som ofta är samma match som gratissänds via Yahoo, men de dagar MLB.tv inte sänder något gratis så sänder istället Yahoo något, vilket är trevligt om man inte har ett betalabonnemang.

Yahoo Sports hittas här: http://sports.yahoo.com/videos/

FGOD300px.1

Publicerat i baseboll | 1 kommentar

World Series visas på Viasat och Viaplay

Sedan ESPN slutade att sända i Europa (undantaget Storbritannien) har man fått förlita sig till streamingtjänsten MLB.TV alternativt virus- och bannerbesudlade fulstreamingtjänster för att se Major League baseboll på TV, men nu meddelar Viasat glädjande att de kommer att visa finalserien av slutspelet – World Series – på sin HD kanal Viasat 16HD samt på sin streamingtjänst Viaplay. Det är såklart glädjande med all exponering baseboll får, särskilt på plattformar som når andra än enbart de redan frälsta, men samtidigt är det synd att de bara visar slutspelet som går på så obekväma tider för tittare i Sverige. Vi kan ju hoppas att detta blir början på återkommande baseboll även från ordinarie MLB säsongen och lite bekvämare matchtider. För de som inte har tillgång till Viasat eller Viaplay och inte är MLB.TV kund sedan tidigare är förmodligen MLB.TV’s Postseasonabonnemang ($24.99) den smidigaste och billigaste lösningen.

Pressmeddelande: http://www.viasatsport.se/nyheter/baseball/viasat-sander-world-series/

Publicerat i baseboll | Lämna en kommentar

The lovable winners?

Senast Chicago Cubs tog hem World Series var 1908. Det är ett tag sen. De har varit i närheten några gånger sedan dess, men det har aldrig räckt hela vägen. 1945 tog de sig till World Series mot Detroit Tigers, men förlorade. Förutom förlusten lades en förbannelse över laget av lokala restaurangägaren Billy Sianis. Billy hade tagit med sig en get till en av matcherna och kanske inte helt överraskande blivit utslängd. Skitförbannad sa han ”Them Cubs, they ain’t gonna win no more” och denna händelse har i efterhand blivit känd som The curse of Billy the goat. Försök har gjorts för att bryta denna förbannelse genom att ta med getter till Cubsmatcher, men de har inte blivit insläppta och vi vet ju hur det gått – Cubs har inte tagit hem World Series sedan 1908. I år 2015 kan de ha ett ess i rockärmen, nämligen förutsägelsen i filmen Back to the Future II där vi kan se att Cubs faktiskt vinner World Series 2015, visserligen mot Miami vilket är en omöjlighet, men vi kan ju bortse från det.

Att ta sig till och överleva ett slutspel i baseboll handlar inte enbart om att ha ett bra lag, det handlar om att ha ett lag, det vill säga att ha klarat av att stå emot den utnötning som en basebollsäsong med sina 162 matcher innebär.

Låt oss leka med tanken att Cubs faktiskt tar sig genom Championship Series vidare till World Series och vinner. Hur skulle Cubsfansen reagera? Hur skulle det förändra deras självbild när de inte längre är the lovable loosers? Film, litteratur, sportdiskussioner, allt skulle förändras om Cubs vann. Vilket lag skulle alla bohemkaraktärer i film och tv som inte följer strömmen hålla på? Writer’s guild of America skulle få något att fundera över. Kanske dags för strejk? För några år sedan skrev jag ett inlägg om Cubs och World Series med utgångspunkt från den reklamfilm för Playstationspelet MLB 12 the show. I klippet vinner Cubs World Series och reklamfilmen avslutas med en röst som omnämner spelet So real – it’s unreal.

Ja, det känns faktiskt lite smått overkligt varje gång Cubs kommer nära. Cubs har alltid varit “laget som inte vunnit sedan 1908”. Så länge jag följt baseboll har nästan allt prat om Cubs i bekantskapskretsen handlat om att inte vinna. Hur märkligt är inte det? Kanske är det dags för en Cubsvinst så att vi kan börja diskutera det väsentliga; spelare, positioner, pitching, tränare, budget, ja allt sådant som man pratar om när det handlar om alla andra basebollag i MLB. Go Cubs!

Publicerat i baseboll | 5 kommentarer

Basebollträning i Kristianstad

Deer Creek Park Sölvesborg

En bild från Sölvesborg Firehawks hemmarena Deer Creek Park i Sölvesborg. Den 26/8 erbjöd man det första tillfället att spela baseboll i Kristianstad.

Antalet registrerade spelare ökar i klubbarna och nu gör Sölvesborg Firehawks en jättebra satsning för att locka ännu fler till världens roligaste (och svåraste) sport som ALLA kan vara med och utöva!

Med start den  finns möjligheten att prova på att spela baseboll i Kristianstad! Läs mer på Facebooksidan: Baseboll i Kristianstad (Facebooksida)

Pressmeddelande: Baseboll i Kristianstad

Baseboll i Kristianstad poster

Baseboll i Kristianstad poster

Publicerat i baseboll, Sverige | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Baseboll och musik (jag doppar tårna i ny och gammal basebollmusik)

Den senaste tiden har jag lyssnat en del på James Taylor och hans senaste album Before this world (Spotify) som släpptes i maj i år. En av låtarna på albumet är Angels of Fenway (Spotify) som handlar om farmor som föddes 1918, samma år som Boston Red Sox vann World Series och som går bort 2004 samma år som Boston Red Sox åter igen tar hem World Series. Hela låten är en hyllning till Red Sox och pratar man Red Sox så går det inte att låta bli att prata Yankees. Taylor sjunger om hur Babe Ruth såldes till Yankees, hur Yankees spenderar två gånger mer pengar på spelare än de andra lagen i ligan och han benämner även laget ”the Bronx machine” som om Yankees vore en själlös kolloss eller maskin. Jag älskar mitt Yankees, men jag älskar även den här låten. Det är så mycket känslor och kärlek till ett lag som uttrycks här och det högaktar jag. Jag den här låten är ett bra exempel på den kärlek man kan ha till en sport.

Baseboll är speciellt då det förmodligen är den sport som satt flesta avtryck i populärkultur på olika sätt. Vi läser baseboll, vi ser baseboll, vi hör baseboll, vi bär baseboll. Det har till och med gått så långt att vissa låtar som egentligen saknar basebollrelaterat innehåll ändå har kommit att förknippas med baseboll eftersom de under lång tid spelats i basebollrelaterade sammanhang. Jag tänker på låtar som Neil Diamonds Sweet Caroline (Spotify) som främst förknippas med Boston Red Sox, men som även spelas på arenor som inte är kopplade till det laget.

En annan är The Outfield och deras låt Your Love (Spotify) som handlar om en kille vars flickvän åkt iväg och nu ska passa på att vara otrogen. Den låten används både som walk up sång åt flera spelare, men spelas också mellan inningarna hos flera lag. Minor league laget Brooklyn Cyclones (kopplat till New York Mets) använder t.ex. båda dessa låtar.
Om man besöker National Baseball hall of Fame i Cooperstown (jag har skrivit ett annat inlägg om det Blogginlägg om National Baseball Hall of Fame i Cooperstown) så finner man där en hel avdelning enbart tillägnad basebollfilm. Varje år släpps nya filmer om baseboll. Om man vill börja beta av några av dem så är den här listan ganska bra: http://www.imdb.com/list/ls005786732/

De senaste tre åren har jag spenderat en del av somrarna i södra Bronx. Här är kärleken till Robinson Cano stor. Han har liksom många Bronxiter sina rötter i Dominikanska republiken och när han efter att ha spelat i princip hela sina karriär från Yankees minor league lag (bland annat Staten Island Yankees) upp till stora Yankees och byter till Seattle mariners blir fansen såklart upprörda, men också delade. Såklart är besvikelsen stor, men samtidigt finns en stolthet över att någon från Bronx, någon med rötter i Dominikanska republiken tagit sig så långt. Tidigare i sommar släppte gruppen Messiah en låt som handlar om honom. Messiah – Robinson Cano (Spotify)

Som allt annat i världen och livet är det inte så lätt som att dela in världen i vitt och svart utan snarare rör vi oss i en stor bred gråzon. Jag är såklart kluven till Canó, men jag väljer att minnas de fantastiska insatser han gjort under sina år med Yankees. Han kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta.

Vilken är din favortlåt med kopplig till baseboll?

Publicerat i baseboll, New York yankees | Märkt , , , , , , | 5 kommentarer